Carl-Henric Jaktlunds bok ”Jesus gick vidare och kyrkan står kvar” talar mycket om hur viktigt det är att ungdomar leds vidare i sin nyfunna tro av, inte bara ungdomsledare i 20-års åldern, utan även äldre ledare. De som lagt några år bakom sig vågar ofta ställa motfrågor och kan med sin livserfarenhet som bakgrund lotsa ungdomar vidare genom tonåren och in i vuxenlivet.
Igår skrev Carl-Henric ännu en tänkvärd bloggpost om hur viktigt det är att alla åldrar lever tillsammans i en församling. Dessa tankar bekräftas också av många studier. För några år sedan gjordes en undersökning av två nytestamentliga forskare på Fuller theological seminary i Kalifornien, Eddie Gibbs och Ryan Bolger, om vad som kännetecknar växande kyrkors gudstjänstliv idag. De har i fem års tid studerat församlingar i USA och Europa, från olika kyrkofamiljer, som alla har gemensamt att de önskar lyssna in både bibeln och sin samtid, för att att kunna bygga församlingar för nutidens postmoderna människor. För dig som vill läsa mer om detta, läs ”Emerging churches” (Gibbs/Bolger). Jag har tidigare nämnt om denna studie. Här kommer ytterligare två ”framgångsfaktorer”:
1. Man vill hjälpa församlingen att inse att vi alla är präster
I många nya kyrkor finns inte traditionella hierarkier, eller förutbestämda roller. Pastorsteamet är inte heller någon elitgrupp som ger all expertis, men en representativ grupp som skapar något för att tjäna församlingen.
2. Man är noga med att alla åldrar ska få plats
Man är skeptisk till nischade ungdomsförsamlingar, utan talar om att församlingens kallelse är att göra lärjungar och där behövs en bredd, med olika människor i olika åldrar och med olika erfarenheter.
Hur landar dessa två ”faktorer” i den kyrka jag jobbar? Ja, några hierarkier bland anställda finns knappast här. Däremot finns det förutbestämda roller om vem som gör vad. Och frågan som vi anställda ständigt måste brottas med är: ”hur tjänar vi församlingen på bästa sätt”? Kanske gör vi det genom att också föreståndaren finns med och arbetar med barn och ungdomar? Det är ju i den åldern som merparten kommer till tro.
Då det gäller den andra ”faktorn” då? I Sävedalens missionskyrka finns en lång tradition av att alla åldrar får plats som ledare i barn och ungdomsverksamhet. I år har vi tillexempel 70 konfirmander. Ungefär hälften går i vår ”handbollskonfa” som vi driver i samarbete med handbollsklubben Sävehof. Flera av våra ”konfa ledare” har passerat 60 år. Vi har också en såkallad ”föräldragrupp” som består av församlingsmedlemmar. I den gruppen är merparten i pensionsåldern och det är riktigt bra. Deras uppdrag är att träffa föräldrar till konfirmander i hemmen över en kopp kaffe och informera om vår konfirmation och samtala om vad vår kyrka står för. Inte minst där behövs de äldre.
Jag är oerhört tacksam för det stora engagemang som sker av så många goda ledare i olika åldrar. Men, vi behöver arbeta vidare på bred front med hur alla åldrar kan hjälpas åt att lotsa ungdomar vidare genom tonåren och in i vuxenlivet.