Vi har olika förbönsgrupper i vår kyrka. De turas om att söndag efter söndag finnas till hands för människor som vill ha hjälp i förbön. Det är ett stort engagemang i dessa grupper. I söndags var vi extra många förebedjare på plats, eftersom vi bjöd in till bön för sjuka.
Lyssna gärna på hela predikan här. Jag berättar om vår tids frågetecken kring detta ämne och en möjlig väg framåt kring hur vi kan våga be för emotionellt och fysiskt helande i våra kyrkor.
Jag predikade utifrån en berättelse i Apostlagärningarna. Petrus och Johannes får vara med och se hur kraften från Jesus gör att en lam man helt plötsligt kan gå igen. Vad har denna och liknande berättelser från Nya Testamentet för beröringspunkter med vår tid och våra liv?
Jag tror att Gud även idag är levande och verksam, redo att möta människor i detta nu. Jag tror också att vi behöver hjälpa varandra att öka vår förväntan på att Gud kan göra saker i våra liv. Att be för att människor ska få bli friska, emotionellt eller fysiskt är något som Gud kan och vill göra i vår tid. Guds kärlek till varje människa är så stark och han har så mycket bra saker att ge oss. Och han vill därför använda dig och mig för att ge vidare av hans stora kärlek. Att be för att sjuka ska bli friska är ett sätt att i praktisk handling visa kärlek och medkänsla till andra människor.
Men, att be för människors fysiska och psykiska hälsa är även en uppmaning som Jesus ger sina efterföljare i alla tider. Jesus uppmanar lärjungarna att predika om Guds rike – att räddningen har kommit till alla människor genom Jesus – och säger samtidigt att bön för sjuka är ett viktigt sätt att visa på Guds rike. Jesus talade inte bara om Guds rike, han agerade ut det genom att göra människor friska. Och i berättelserna om de första kristna kan vi se att överallt där människor kommer till tro, blir sjuka människor friska. Det blir ett tecken på att Guds rike är här.
När vi läser dessa berättelser från Nya Testamentet får vi i vår tid många frågetecken. Vi kan ha svårt att ta till oss de här berättelserna av flera olika anledningar. Jag nämner bara en sak här: Vår världsbild.
Den som har varit ute och rest i världen och mött kyrkor i olika kulturer ser ett tydligt mönster. I öst ber man ofta för sjuka. I västvärlden gör man inte det så ofta. Varför är det så? Människor i väst har en helt annan världsbild än människor i öst. Upplysningen har präglat oss. Upplysningens hjärtesak var att förnuft och vetenskap kommer att lösa mänsklighetens problem. Den har gett oss modern medicin, den industriella revolutionen, demokrati. Samtidigt underminerade upplysningen förutsättningar för tro. När man upphöjer förnuftet över allting annat, leder det till att världen börjar ses som ett slutet system. Allt som sker beror på orsak och verkan och vetenskapligt bevisade lagar.
När jag var fjorton år fick jag en bok med den omständiga titeln: Tänk om någon frågar dig – varför är du kristen –vad svarar du då (Malm/Arlebrand). Jag tyckte jättemycket om den boken då och jag uppskattar den lika mycket i dag. Boken beskriver vår världsbild sedan upplysningen som en stängd låda som Gud inte får plats i. Då blir tillvaron enbart materiell och styrs av inomvärldsliga faktorer som vi förr eller senare kommer att kunna kartlägga genom forskning. Det är ett slutet system där man kan se begripliga orsaker till allt som sker. På vissa områden är det pengarna som styr, på andra är det fysikaliska samband, mänskliga relationer styrs av hormoner och psykologiska behov, kroppen styrs av gener och celler. Allt har en materiell förklaring. Om världen är sådan blir kristendomen som bäst en vacker tavla på väggen i den här slutna lådan. Då finns det ingen andlig värld som Bibeln talar om. Då kan vi bara använda Gud som ett annat ord för livet, som en livstolkning som ger hjälp att orientera sig i livet. Men att Gud skulle kunna gripa in i vår värld här och nu finns det inte plats för i en stängd låda. Bibelns tal om änglar och onda andar blir till myter och legender. Att Gud skulle existera oavsett om vi tror på honom eller inte blir omöjligt. Och då kan Gud knappast heller åstadkomma någon förändring i våra liv.
Vi lever i ”den slutna lådans världsbild” och den påverkar oss givetvis. Den kan göra att vi i teorin tror på Gud, men i praktiken lever som om han inte är aktiv i vår värld. Det som ger oss trygghet i livet är allt som finns i den slutna lådan. Därför blir våra förväntningar låga också gällande bönen. Vår världsbild gör det svårt för oss att be om att helande ska ske.
Men, vad händer om världen i stället ser ut som en öppen låda? Den materiella världen är i så fall precis lika verklig som i den slutna lådan. Skillnaden är att världen inte bara är vad vi kan se, utan att det finns en större verklighet som ständigt samspelar med den verklighet vi kan se.
Precis som ett hus inte är byggmästaren, är Gud inte detsamma som träd och fåglar och galaxer. Men, Gud är alltid närvarande i det han har skapat. Han vandrar liksom ”ut och in i den” och uppehåller och förnyar det han har skapat. Än en gång: Allt det som är verkligt i den stängda lådan: pengar, hormoner, partikelrörelser, är lika verkligt i den öppna lådan – men världen är inte begränsad till det vi kan se och höra och känna och tänka. Gud kan när som helst gripa in och förändra ett skeende. Nu är inte kristen tro en vacker tavla på väggen i den stängda lådan. I den öppna lådan blir tavlan istället till Guds hand som griper in i människors situation. Det betyder också att vi ständigt är omgivna av en osynlig verklighet med änglar och Jesus själv som är ständigt närvarande genom den Helige Ande. Lika verkliga som de vackra körsbärsträden på järntorget – enda skillnaden är att de inte syns.
En Tisdags Top 10 v 17 kommer lastad med pop. Varsågod.